Du har inte kunnat undgå att se dem. Tiggarna som sitter i centrum av våra städer eller utanför affären där Du handlar. Vilka är de, varifrån kommer de och hur ska Du agera är frågor Du säkert ställt Dig. Ska Du lägga lite pengar i pappmuggen, går verkligen pengarna till personen som tigger eller blir personen utnyttjad av andra och är ett offer?
Det råder stor okunskap om tiggarna och rykten och fördomar florerar. Jag vill försöka räta ut frågetecken och ge Dig en bild över vad som behöver göras och vad Du kan göra. De flesta tiggare som syns på våra gator är från Östeuropa. Många av dem är från Bulgarien och Rumänien och tillhör den romska minoriteten i dessa länder. Romerna är den största minoritetsgruppen i Europa och deras historia såväl som nutid har präglats av utanförskap, fattigdom, misär och diskriminering. En liten sammanfattning över romernas historia och situation idag i Rumänien ger en tydlig bild:
I Rumänien var romerna slavar i över 450 år, från första delen av 1400-talet fram till år 1856. Trots att det är drygt 150 år sedan slaveriet avskaffades lever fortfarande stora grupper kvar i samma beroendeställning och förhållanden. Det finns personer i gruppen som saknar en officiell identitet. För dem är utanförskapet, misären och fattigdomen i det närmaste total. Många romer i Rumänien saknar dokument som styrker att de äger sina bostäder och tomter. Trots att det finns byar och samhällen som existerat i hundratals år är de fortfarande betraktade som illegala bosättningar. De lever tolererade i sina bostäder men riskerar att bli avhysta och få bostaden demolerad. Analfabetism eller bristfällig utbildning är mer regel än undantag. Tillgången till sjukförsäkring och vård är för många av dem bara teorier och vackra ord.De saknar ofta stabila inkomster och bidrag utan ”hankar” sig fram genom daglönearbete eller andra tillfälliga inkomster.
Den främsta anledningen till den desperata migrationen till bland annat vårt land är just avsaknaden av försörjning och inkomster. De tiggare jag samtalat med i Linköping och på andra platser säger alla samma sak. De söker arbete för att kunna försörja sig och sina barn. Jag har mött flera personer som haft barnen inlagda på sjukhus på grund av undernäring. Man kan vara fattig, bo dåligt och sakna kläder och annat men när det går så långt att man på grund av bristfällig mathållning drabbas av fel – undernäring då är fattigdomen extrem. Tiggarna vill inte vara här men de har i desperation sökt sig hit för att deras familjer ska kunna överleva.
Den svenska polisen och andra myndigheter har inte några dokumenterade fall av människosmuggling i samband med tiggeriet. Generellt kan man konstatera att tiggeriet är organiserat, så till vida att de samarbetar med varandra. Det kan handla om att man rest från hembyn tillsammans och man hjälper varandra med att t ex kunna hålla kontakten med barnen hemma genom att någon i gruppen har en mobiltelefon. Med andra ord är tiggeriet generellt sett inte en del av maffiaverksamhet. Jag tror vi ska agera på två plan:
• Politisk påverkan
Rumänien är egentligen ett rikt land med mycket olika försörjningsmöjligheter. Rumänien har enorma EU-fonder som avsatts för att förbättra romernas situation i landet. Ett tungt ansvar vilar på såväl landets myndigheter som EU. Personligen har jag engagerat mig för att påverka politiskt bland annat genom att debattera frågan om tiggarna men också genom att uppvakta berörda politiker.
Rumänien är egentligen ett rikt land med mycket olika försörjningsmöjligheter. Rumänien har enorma EU-fonder som avsatts för att förbättra romernas situation i landet. Ett tungt ansvar vilar på såväl landets myndigheter som EU. Personligen har jag engagerat mig för att påverka politiskt bland annat genom att debattera frågan om tiggarna men också genom att uppvakta berörda politiker.
• Konkret hjälp i hemlandet
Hjärta till Hjärta har genom sin verksamhet i Rumänien sedan början av 1990-talet fått många exempel på att det går att få till förändring. Ofta handlar det inte om så stora insatser för att få till förändringen. Dels handlar det om stöd och rådgivning av socialarbetare men också om konkreta insatser som leder till möjligheter till försörjning och inkomster.
Hjärta till Hjärta har genom sin verksamhet i Rumänien sedan början av 1990-talet fått många exempel på att det går att få till förändring. Ofta handlar det inte om så stora insatser för att få till förändringen. Dels handlar det om stöd och rådgivning av socialarbetare men också om konkreta insatser som leder till möjligheter till försörjning och inkomster.
Hur ska Du agera? Se människorna som tigger och behandla dem med respekt. De är människor precis som Du och jag. Att ge en slant i en pappmugg är inte fel men det hjälper bara för stunden. Jag inbjuder Dig att stödja Hjärta till hjärtas satsning på ett återvändarprogram som möjliggör olika former av stöd till egenförsörjning, stöd till utbildning och hälsovård samt hjälp med medborgarskapsfrågor.
Hjälpverksamheten Hjärta till Hjärta planerar för ett stort långsiktigt biståndsprojekt för återvändande tiggare i den rumänska byn Paulesca. Tanken är att projektet på sikt ska hjälpa till att lyfta de drygt 4000 byborna ur fattigdom och utanförskap och på längre sikt runt 50 000 människor i omkringliggande byar i området. Men för att lyckas behöver vi din hjälp! Sätt in din gåva på PG 90 07 85-7 och märk betalningen med "Team Roma" om du vill vara med och lyfta medmänniskor ur fattigdom och utanförskap.
Text: Rickard Klerfors. Foto: Mikael Good
