Jag vill bo tillsammans med min mamma

Det här är en berättelse om en liten pojke som placerades och växte upp på barnhem i Ryssland när hans mamma blev dömd till fängelse. Pojken älskade sin mamma och drömde om att få återförenas med henne trots att hon under många år hade svikit och försummat honom på grund av sin kriminalitet och sitt missbruk.

Trots att Sergei inte hade hört av sin mamma på flera år och att hon hade försummat honom redan innan hon blev fängslad på grund av sitt missbruk, drömde Sergei om att hans mamma bara skulle dyka upp på barnhemmet och hämta hem honom så att de kunde bo tillsammans igen. Men det var bara en dröm och ju längre tiden gick desto troligare var det att han skulle hamna i ett fosterhem. Det hade till och med gått så långt i planeringen att föreståndaren på barnhemmet hade valt ut en lämplig familj som de tyckte skulle ta hand om Sergei. När den familjen stod i begrepp att besöka honom på barnhemmet blev han varse om det och med tårar som rullade ned för kinderna sa han med bruten stämma:

- Jag vill inte till något fosterhem, jag vill bo med min mamma!

Barnhemsföreståndaren blev berörd av Sergeis tårar och bestämde sig för att skjuta upp fosterhemsplaceringen ytterligare en tid, åtminstone tills dess att Sergeis mamma hade avtjänat sitt straff.

Samtidigt arrangerade samordnaren för projektet “Christmas Angel Tree” i St: Petersburg Vera Roganova projektet på kvinnofängelset IK-2. Projektet går i korthet ut på att personal och volontärer från Christmas Angel Tree förmedlar julklappar och hälsningar mellan fångar och deras barn. Ett av syftena är att hela trasiga familjeband och återupprätta den kontakten som i många fall har gått förlorad när barnens föräldrar dömts till fängelse. Många av fångarna passade på att skicka en julhälsning och en julklapp till sina barn.


Sergei, Elena och Vera

Vera mindes speciellt en ung kvinna vid namn Elena Erofeeva. När hon dömdes till fängelse för stöld placerades hennes son Sergei på ett barnhem i Vyborg (Viborg) nära den finska gränsen. Trots att Elena inte hade träffat sin son på lång tid var hon orolig för honom och hon bad Vera att hon skulle ge honom en julhälsning och en julklapp från henne. När en av våra volontärer besökte barnhemmet och överlämnade julklappen till Elenas son meddelade barnhemsföreståndaren att det fanns en familj som ville adoptera Sergei. Men Sergei hade varit mycket bestämd med att han inte ville bli bortadopterad. Han hade redan en mamma som han ville leva med. När Elena fick höra vad hennes son hade sagt till volontären blev hon mycket rörd. Hon kände att hon hade svikit Sergei genom sin kriminalitet och sitt missbruk. Och hon hade inte funnit till hands för honom när han behövde henne som mest.

Pojkens envishet fick hennes moderskänslor att vakna och sakta men säkert började Elena att förändras till det bättre och hon ställde allt mer in sig på att hon skulle bli en riktig mor för sin son och leva tillsamman med honom när hon hade avtjänat sitt straff i maj i år. Vera och några volontärer från fängelsemissionen fortsatte att träffa Elena regelbundet och de samtalade och bad tillsammans med henne. Att de verkligen brydde sig om Elena och visade henne en kärlek och vänlighet som hon inte upplevt tidigare bar till sist rik frukt och i början av maj strax innan hon blev frigiven böjde sig Elena för Jesus och tog emot Honom som sin frälsare och Herre.


Elena och Sergei

När Elena blev frigiven hjälpte några av volontärerna i Christmas Angel Tree henne att få tag på ett arbete och en bostad. Elena gick även med i en församling där hon fick mycket hjälp och stöd av sina trossyskon. Under ett par månader redde hon upp de problem som hon hade med polisen och andra myndigheter. Elena genomgick en radikal förändring under den här korta tiden. Från att bara ha låtit sitt liv kretsa kring sitt eget liv och sina egna problem hamnade hennes fokus istället på sonen. Hon började att regelbundet besöka Sergei på det sommarläger för barnhemsbarn som han var på. Elena lyckade även få Sergeis far som hon inte hade träffat på många år att ta kontakt med sin son och han började också att besöka honom.

Elena förväntade inte att någon skulle våga lita på henne. Under alla de åren som hon hade varit slav under sitt missbruk hade hon behandlat sina nära och kära illa. Nu fruktade hon att hennes släktingar, arbetskamrater och grannar skulle förskjuta henne, men det blev helt tvärtom. Alla hennes arbetskamrater, släktingar, grannar och även de övervakarna som hon träffade såg att hon var helt förändrad och de behandlade henne väl och gav henne mycket hjälp och stöd.

I början av augusti i år ringde Elena till Sergei på barnhemmet, hon hade en bra och en dålig nyhet att berätta för sin son. Hon frågade honom vilken han ville höra först. Sergei tänkte efter en stund och sa sedan att han ville höra den dåliga först.
Elena sa med lätt darrande stämma:
- Den dålig nyheten är att jag aldrig har besökt dig på barnhemmet under alla år som du har varit där, hon var tyst en liten stund och sedan sa hon:
- Vet du vilken den goda nyheten är? 

Sergei svarade:

- Nej det vet jag inte. Berätta för mig.

Elena fortsatte:
- Jag ska komma till dig på barnhemmet och hämta hem dig till vårt gemensamma hem. Den 10 augusti i år återförenades Sergei äntligen med sin mamma.


Sergei och Elena

Elena berättade att hon själv inte hade trott att hon skulle kunna få tillbaka vårdanden och kunna ta hem sin son på bara två månader. Att hon kunde göra det är ett mirakel, men å andra sidan är julen en tid för mirakel. Elena är mycket tacksam mot alla dem som engagerade sig i hennes livssituation, och speciellt mot alla i projektet “Christmas Angel Tree”. Tack vare att de levde ut sin tro och gav Elena det som hon behövde mest i sitt liv, kärlek och omtanke, blev hon frälst och både hennes och Sergeis liv blev helt förvandlade.

Ett ryskt filmteam från TV-kanalen TBN-Ryssland följde med Elena när hon hämtade Sergei på barnhemmet. Inslaget sändes i rysk TV i mitten av augusti. Christmas Angel Tree har fått tillstånd att använda sig av inslaget i sitt arbete. Och de hoppas att det ska kunna fungera som uppmuntra för andra fångar som är i en liknande situation som Elena.



Text: Mikael Good, Hjärta till Hjärta. Foto: Fängelsemissionen, Ryssland
Följ oss på Facebook: www.facebook.com/hearttoheart.se

Hjärta till Hjärta har 90-konto Ett 90-konto är en garanti för att din gåva förvaltas väl. För att få ett 90-konto måste man följa de regler och bestämmelser som gäller för seriösa hjälporganisationer. På www.insamlingskontroll.se kan du läsa om vad som krävs för att få, och för att få behålla, ett 90-konto.

Dela gärna det här inlägget med dina vänner och arbetskamrater. Tack på förhand!

Vill du vara med och sprida julglädje bland fattiga barn i Estland?

Bra traditioner ska man fortsätta med. I många år har Hjärta till Hjärta samlat in julklappar till barnen på den ryska skolan i Haapsalu i Estland. Julklappar som har lyst upp vintermörkret för många barn som lever i utkanten av det estniska samhället.

De flesta barnen på den ryska skolan i Haapsalu kommer från fattiga familjer. Skolan vill sprida lite extra julstämning och glädje bland barnen. Därför har de frågat oss om inte vi skulle kunna samla ihop julklappar till barnen. Vi behövde inte fundera speciellt länge innan vi bestämde oss för att hörsamma deras önskan. Att få vara med och sprida glädje bland barn är något som våra hjärtan klappar lite extra för, särskilt nu när juletiden står för dörren. Men vi klarar inte att fylla en långtradare själva och därför behöver vi er hjälp med att fylla den med leksaker, kläder, skor och hygienartiklar till barnen på den ryska skolan och deras yngre syskon. Barnen på den ryska skolan inklusive deras småsyskon är från 0-16 år gamla. För att distributionen av julklapparna ska gå så smidigt som möjligt önskar vi att leksakerna som ni skänker är inslagna och märkta med ungefärlig ålder och om den passar till en kille eller tjej. Tänk också på att ni inte skickar allt för skrymmande saker. Kläderna, skorna och hygienartiklarna som ni skänker behöver inte vara inslagna, med det är viktigt att de är hela och rena. Om du har garn, tyg, hushållsartiklar och blöjor för både spädbarn och vuxna får du gärna skicka med dem.

Julklapparna, kläderna och skorna kommer att märkas och lastas på en lastbil som fraktar dem till den ryska skolan i Haapsalu där de delas ut till barnen och deras familjer av vår samarbetspartner i Estland. Vi kommer givetvis att återkomma med en återrapport så att du också kan få ta del av bilder på barnens glädje när julklapparna samt kläderna och skorna delas ut.

Vi behöver julklapparna senast 
onsdagen den 27 november

Du kan lämna gåvorna till oss i våra butiker i Linköping, Mjölby, Kisa och Motala under våra ordinarie inlämningstider som är måndag till fredag 8.00-16.00

Hjärta till Hjärta Second Hand, Linköping • Gottorpsgatan 51
• Telefon: 013-12 46 11 
Önskar du vägbeskrivning till Hjärta till Hjärta Second Hand, Linköping?  Klicka i så fall på den följande länken: Hjärta till Hjärta, Linköping

Hjärta till Hjärta Second Hand, Mjölby • Svänggatan 5 i Lundbyområdet • Telefon: 0142-186 60
Önskar du vägbeskrivning till Hjärta till Hjärta Second Hand, Mjölby?  Klicka i så fall på den följande länken: Hjärta till Hjärta, Mjölby

Hjärta till Hjärta Second Hand, Kisa • Sjögatan 11 • Telefon: 0494-100 04
Önskar du vägbeskrivning till Hjärta till Hjärta Second Hand, Kisa?  Klicka i så fall på den följande länken: Hjärta till Hjärta, Kisa

Hjärta till Hjärta Second Hand, Motala • Verkstadsvägen 79 • Telefon: 0141-524 10 Önskar du vägbeskrivning till Hjärta till Hjärta Second Hand, Motala?  Klicka i så fall på den följande länken: Hjärta till Hjärta, Motala

Email: info@hearttoheart.se • www.facebook.com/hearttoheart.se

Hjärta till Hjärta har 90-konto Ett 90-konto är en garanti för att din gåva förvaltas väl. För att få ett 90-konto måste man följa de regler och bestämmelser som gäller för seriösa hjälporganisationer. På www.insamlingskontroll.se kan du läsa om vad som krävs för att få, och för att få behålla, ett 90-konto.

Dela gärna det här inlägget med dina vänner och arbetskamrater. Tack på förhand!

Text: Mikael Good, Hjärta till Hjärta. Foto: Hjärta till Hjärta